söndag 18 februari 2018

Londonbomberna

Premiär: 15 februari 2018 (lyssna här)
Av: Martina Pierrou
Producent: Rosa Fernandez

Rörigt om självmordsattacken
i Londons tunnelbanesystem, år 2005. 
Medverkande: Jacqui Putnam som skadas ombord en av tunnelbanevagnarna, Graham Foulkes som är pappa till dödade David, "ängeln från Edgeware Road" Tim Coulson, Londonpolisens antiterrorchef Peter Clarke, svenskan Sandra Holm som jobbar i London och många fler.
Klipp: Chauffören George Psaradakis som körde bussen som sprängdes (från Sky News), Hasina Patel, fru till självmordsbombare (från Sky News), nyhetsklipp från dagen (7 juli 2005) i London
Längd: 1tim 5min

Londonbomberna kom ett år efter bomberna i Madrid. Den islamistiska attacken i Madrid krävde betydligt fler dödsoffer (nästan 200 mot 52 i London) men det som var nytt med bomberna i London var att det i skedde i form av självmordsattacker. I Madrid placerades bomberna ombord tågen och gärningsmännen lämnade sedan platsen.

Attacken i London skedde 7 juli 2005. Tre tunnelbanetåg och en buss (en röd dubbeldäckare) sprängdes.

Hela listan: Från bäst till sämst – alla dokumentärer

Jag har recenserat P3 Dokumentär i flera år. Med jämna mellanrum dyker det upp en viss typ av dokumentärer som jag tycker har mer att önska. Jag har ofta tänkt på dem som "Wikipedia-aktiga" dokumentärer. Det finns inte riktigt någon vinkel. Det är mer fakta och röster staplat på varandra. Som att det är tänkt som en introduktion till ett ämne och sedan får man söka vidare på egen hand om man vill ha en djupare förståelse.

Dokumentärerna har ofta ett högt tempo – men blir snabbt röriga. Många personer presenteras. Ofta med för och efternamn. De dyker upp på flera ställen i dokumentären och jag har svårt att hålla reda på vem som är vem. Jag känner mig desorienterad.

Det är ett hantverk att göra en dokumentär. Det kräver fingertoppskänsla. Ett bra manus. Disciplinerad research. Gå till botten med vilka trådar som är mest intressanta. Det kräver bra intervjuer – som är väl förberedda. Oftast går intervjuerna inte att göra om utan att det blir för dyrt. Det kräver en producent som hjälper till att rensa upp. Stryka de svaga partierna. Hålla den röda tråden levande. Det kräver en stunds eftertanke: Vilka ljud ska vi framhäva? Vad för musik ska vi köra på? Vad har vårt material för temperament? Hur levandegör vi?

Sen ska det pratas in. Berättaren ska tro på storyn och kunna spela ut sina känslor framför mikrofonen. Våga frasera, pausa, betona rätt ord. Det är ett helvete att läsa in en speakertext på ett material som man känner saknar något. Det är som att ljuga. Man får skarva, pressa fram betoningarna.

Londonbomberna är den första dokumentär för P3 som Martina Pierrou gör. Hon ger en inblick i vad som hände den där dagen för 13 år sedan. Intervjun med Jacqui Putnam är stundtals gripande – det finns nerv. Det ges fakta om en av terroristerna (ledaren) som är intressant. Intervjuerna som är lånade, eller möjligtvis köpta, från Sky News tillför mycket.

Tyvärr faller Londonbomberna in i kategorin "Wikipedia-aktiga" som jag försökt beskriva ovan. Det är mycket fakta, för lite story. Det fanns en ansats till en röd tråd med en människa i centrum i och med att Graham Foulkes intervjuas – men vad händer egentligen med hans son David? Han tappas bort i mitten av dokumentären.

Det är svårt att hålla reda på karaktärerna. Det är mycket detaljer. Många namn. Om jag räknat rätt så byts det mellan arkivklipp, berättarröst och intervjuade 179 gånger i dokumentären. Det innebär att varje klipp i snitt bara är 20-25 sekunder. Jag tror inte att ett enda intervjusvar är över 60 sekunder. Ett högt tempo är ofta bra, men det finns utrymme för mer dynamik. Ibland kunde det varit rappare klippt, ibland hade man velat höra en intervjuperson breda ut sig. Söka i minnet, att det blir tyst några sekunder. Att det samspelar med miljöljud eller musik.

Sammanlagt är 12 personer med och berättar historien om Londonbomberna (inklusive dokumentärmakaren). Åtminstone 3 är överflödiga (SVT-journalisten Lisa Karlsson, Londonbon Sandra Holm och mannen från kända fotot Paul Dadge).

Nedan har jag sparat loggen från när jag lyssnade om dokumentären och tittade hur långa prator, arkivklipp och intervjusvar är. Jag ska jämföra med någon annan dokumentär längre fram och se om det syns någon skillnad i hur många som intervjuas, tempo och längd på prator/intervjusvar.

Londonbombernas struktur: 

Intro:

0min 00sek: Intro. (Programmets introljud, flera intervjupersoner hörs "London is under attack", sirener, programmets introljud igen samt namnpresentation av dokumentärmakaren)

Akt 1:

1min 35sek: "The last time I spoke to David" Graham Foulkes, pappa till en av dom döda, David, berättar)
1min 43sek: Prata från programmakaren - berättar vem som hörts och vad dom gjorde dagen innan David dödas i bombdådet)
2min 06sek: "He just started working his first proper job" (pappan fortsätter berätta)
2min 19sek: Prata från programmakaren - berättar om David (dov, mörk bakgrundsmusik hörs)
2min 31sek: Pappan Graham Foulkes fortsätter berätta om sin son (bakgrundsmusiken ligger fortfarande på)
3min 09sek: Prata från programmakaren - pratar om familjen
3min 16sek: Pappan berättar att dom sitter på puben en gång i veckan
3min 22sek: Prata från programmakaren - fortfarande om David och hans familj (musiken ligger fortfarande på - blivit ljusare)
3min 25sek: Pappan igen - pratar om det sista som sas mellan dom (bakgrundsmusiken upphör)
3min 42sek: Prata från programmakaren - London ska få OS
3min 56sek: Arkivklipp - OS-beslutet för år 2012 förkunnas och folk jublar
4min 17sek: Prata från programmakaren - säger att David Fox går hemifrån och åker mot London (dov, mörk bakgrundsmusik ligger på - ljud från tåg hörs) går sedan över till att prata om dom fyra terrorbombarna som också är på väg mot London
5min 14sek: Peter Clarke, Metropolitan police i London, chef för terrorbekämpning, pratar om vilka terroristerna är
5min 19sek: Prata från programmakaren, hon presenterar Peter Clarke
5min 27sek: Peter Clarke fortsätter prata om terroristerna
5min 46sek: Prata från programmakaren, berättar om terroristernas färd mot London (bakgrundsmusik ligger fortfarande på)
6min 15sek: Peter Clarke fortsätter prata om terroristerna
6min 28sek: Prata från programmakaren
6min 37sek: Peter Clarke fortsätter prata
6min 45sek: Prata från programmakaren om terroristerna som kommer till London (bakgrundsmusiken bytt karaktär till olycksbådande stråkar)
7min 44sek: Jacqui Putnam berättar att vad hon jobbar som
7min 52sek: Prata från programmakaren, hon berättar vem Jackie Putnam är
8min 11sek: Jacqui Putnam säger var hon ska
8min 18sek: Prata från programmakaren (tåg/tunnelbaneljud hörs som bakgrund)
8min 24sek: Jacqui Putnam pratar om att hon är på väg att gå in i vagn nummer 2
8min 44sek: Prata från programmakaren, hon pratar om David som är på väg mot tunnelbanan samt ger information om Londons tunnelbanesystem (som är gammalt)(en minut in i pratan vidtar olycksbådande bakgrundsmusik igen)
9min 53sek: Jacqui Putnam pratar om sin resa i tunnelbanevagnen, hon är på bra humör (musiken låter mer hoppfull)
10min 18sek: Prata från programmakaren om britternas terrormedvetenhet
10min 28sek: Peter Clarke pratar om terrorbekämpning (bakgrundsmusiken tonar bort)
10min 39sek: Prata från programmakaren om bland annat IRA
11min 04sek: Peter Clarke pratar om IRA och att dom inte bombar utan varning
11min 43sek: Prata från programmakaren om al-Qaida och terror mot väst
12min 00sek: Arkivklipp från bombningarna mot tåg i Spanien året innan.
12min 15sek: Prata från programmakaren
12min 33sek: Peter Clarke om hur man tränat mot terrorister
12min 48sek: Prata från programmakaren (intensiv bakgrundsmusik börjar igen)
13min 17sek: Jacqui Putnam pratar om sin resa i tunnelbanan
13min 33sek: Prata från programmakaren om hur vagnen ser ut och om att David är på väg på
14min 32sek: Jacqui Putnam pratar igen om sin resa
14min 50sek: Prata från programmakaren, berättar om en av terroristerna som ofta reste till Pakistan
15min 30sek: Arkivklipp: Första bomben har exploderat (flera nyhetsklipp)
16min 08sek: Prata från programmakaren, beskriver bombens effekter, att ett annat tåg åker vidare
16min 59sek: Tim Coulson, som åker med en vagn, berättar om dagen "It was a very ordinary day"
17min 19sek: Prata från programmakaren
17min 25sek: Tim Coulson pratar vidare
17min 42sek: Prata från programmakaren pratar vidare om färden (suggestiv, intensiv bakgrundsmusik börjar)
17min 58sek: Tim Coulson försöker beskriva hur det kändes när bomb nummer två sprängs
18min 08sek: Okänd kvinna (Jacqui Putnam?) pratar om när bomben sprängs
18min 26sek: Tim Coulson pratar igen om bomben och mörkret efteråt
18min 45sek: Okänd kvinna pratar igen
19min 15sek: Prata från programmakaren "Ögonblicket efter står allt stilla"
19min 18sek: Okänd kvinna pratar igen, om röken efteråt "The air was filled of this smoke"
19min 50sek: Prata från programmakaren, beskriver att det tredje tåget är på väg fram (bakgrundsmusik hörs igen) "Tåget är knökfullt"
20min 44sek: Arkivklipp: Närvarande intervjuas i tv-klipp
21min 03sek: Prata från programmakaren
21min 24sek: Jacqui Putnam pratar om hur hon börjar se men har svårt att andas
22min 25sek: Prata från programmakare "Allt är totalt mörkt"
22min 40sek: Tim Coulson pratar om krossade fönster och att han är rädd
23min 17sek: Prata från programmakaren
23min 22sek: Tim Coulson pratar igen (dyster klinkande bakgrundsmusik)
23min 46sek: Prata från programmakaren om Tim Carlsson
23min 54sek: Tim Coulson, om hur han rör sig i vagnarna
24min 18sek: Prata från programmakaren (bakgrundsmusiken upphör) hon pratar om den fjärde terroristen som inte lyckas spränga sig
24min 52sek: Peter Clarke, polischef, berättar om vad som hände med fjärde terroristens bomb och vad han gjorde i en affär
25min 02sek: Prata från programmakaren, om fjärde terroristen och näste person att intervjuas
25min 22sek: Joseph Hall, journalist som går ute på gatan nära där fjärde bomben ska sprängas
25min 57sek: Prata från programmakaren
26min 06sek: Joseph Hall fortsätter prata, om att hans telefon ringer,
26min 27sek: Prata från programmakaren
26min 30sek: Joseph Hall pratar om att han får tag på sin redaktion
26min 45sek: Prata från programmakaren
26min 57sek: Jospeh Hall
27min 13sek: Prata från programmakare
27min 20sek: Arkivklipp från svensk radio - om att bomber exploderat i London/en olycka har skett "Det är kaos i London"
28min 05sek: Prata från programmakaren om hur fjärde bombmannen går på en dubbeldäckare (buss) (olycksbådande bakgrundsmusik)
28min 37sek: George Psaradakis, busschaufför
28min 40sek: Prata från programmakaren
28min 53sek: George Psaradakis igen, om att han försökte få av folk från bussen
29min 12sek: Prata från programmakaren
29min 20sek: Journalisten Joseph Hall igen, han undrar vad som pågår
29min 36sek: Prata från programmakaren om att buss nummer 30 är på väg på vägen
29min 54sek: Joseph Hall pratar om explosionen
30min 21sek: Arkivklipp: Ljud från någon av olycksplatserna, olyckspersonal ger instruktioner
30min 27sek: Prata från programmakaren, beskriver bussen som har sprängts
30min 48sek: Busschauffören George Psaradakis om att han sitter kvar i sin buss, oskadd (intervju gjord via Skype eller med mobil på plats)
31min 20sek: Joseph Hall igen om vad han gjorde när bomben har sprängts, saker regnar från luften
31min 46sek: Prata från programmakaren, hur många som dog i fjärde explosionen
31min 59sek: Joseph Hall säger att han bekräftar att det skett en explosion för sin redaktion

Akt 2:

32min 34sek: Sandra Holm, som bor i London, pratar
32min 47sek: Prata från programmakare, om hur många svenskar som bor i London
33min 04sek: Sandra Holm, om att ingen kommer till affären för att jobba
33min 34sek: Prata från programmakare, om Sandra Holm
33min 40sek: Sandra Holm igen
34min 07sek: Prata från programmakaren
34min 23sek: Sandra Holm pratar om att hon inte kan gå samma väg som vanligt, det är avspärrat, det är kroppsdelar där, säger polisen
35min 14sek: Prata från programmakaren (bakgrundsmusik börjar igen)
35min 30sek: Tim Coulson hörs igen, pratar om en man som ligger döende
36min 30sek: Prata från progammakaren, vad Tim gör i tåget
36min 40sek: Tim Coulson igen, om en skadad kvinna i tåget
37min 12sek: Prata från programmakaren om kvinnan
37min 22sek: Tim Coulson pratar om hans konversation med kvinnan
37min 37sek: Prata från programmkaren
37min 45sek: Tim Coulson igen
37min 54sek: Jackie Putnam
37min 58sek: Prata från programmakaren
38min 04sek: Jackie Putnam, männen hjälpte kvinnorna först
38min 22sek: Prata från programmakaren om folk som lämnar tågen i tunnlarna
38min 42sek: Jackie Putnam, om en person hon möter på vägen ut och hur det ser ut i en tågvagn
39min 39sek: Prata från programmakaren
39min 50sek: Paul Dadge, berättar om hur han passerar händelserna
40min 06sek: Prata från programmakaren
40min 24sek: Paul Dadge igen, pratar om människor som kommer upp från tunnelbanan och att han vill hjälpa dom
40min 43sek: Prata från programmakaren
41min 15sek: Pauld Dadge pratar om kvinnan med vita masken som han hjälper (bakgrundsmusik börjar)
41min 52sek: Prata från programmakaren, om hur Jacqui är täckt i sot
42min 19sek: Jacqui Putnam pratar om hur hon försöker ta sig upp på plattformen
42min 31sek: Prata från programmakaren
42min 35sek: Jacqui fortsätter prata om hur hon försöker ringa men att hon inte minns sina barns namn
43min 20sek: Prata från programmakaren om hur det ligger en matta av ambulanssirener över staden
43min 55sek: Tim Caulson, om hur första sköterskan reagerar som kommer till platsen
44min 56sek: Peter Clarke
45min 11sek: Prata från programmakaren
45min 27sek: Peter Clarke, pratar om det kan ske fler attacker
45min 45sek: Prata från programmakaren
46min 15sek: Journalisten Lisa Karlsson på SVT kommer till London från Sverige, pratar om vad hon ser på platsen

Akt 3:

47min 17sek: Prata från programmakaren, om vad Tony Blair gör
47min 33sek: Arkivklipp: Premiärminister Tony Blair pratar
47min 50sek: Prata från programmakaren
48min 00sek: Graham Foulkes, om att han var på möte när bomberna har sprängts
48min 13sek: Prata från programmakaren
48min 18sek: Graham Foulkes, om att han är arg på sonens arbetsplats som anmält honom saknad
48min 43sek: Prata från programmakaren
48min 55sek: Graham Folkes om att hans son David inte borde vara skadad "Why would I be worried?"
49min 27sek: Prata från programmakaren om vad Davids föräldrar gör
49min 41sek: Graham Foulkes pratar vidare om vad dom gjorde när David saknades
50min 08sek: Prata från programmakaren
50min 18sek: Graham Foulkes om att han inte får någon information
50min 45sek: Prata från programmakarna
51min 10sek: Hasina Patel, fru till en av självmordsbombarna om att hon förlorade ett barn samma dag som bombningarna skedde
51min 35sek: Prata från programmakaren om Hasina Patel
51min 50sek: Hasina Patel, om hur hennes make var innan bombningarna var
52min 24sek: Prata från programmakaren (lyrisk musik i bakgrunden)
52min 35sek: Graham Foulkes berättar om hur polisen gör dna-tester på dom
52min 52sek: Prata från programmakaren
53min 00sek: Graham Foulkes om när dom får dödsbeskedet
53min 29sek: Prata från programmakarna
53min 40sek: Graham Foulkes pratar om resan dom gjorde med tunnelbanan i London
54min 05sek: Prata från programmakaren
54min 13sek: Journalisten Lisa Karlsson om dödsoffren, 52 stycken
54min 21sek: Prata från programmakaren
54min 24sek: Lisa Karlsson pratar om vad som är nytt med Londonbombningarna
54min 33sek: Prata från programmakaren om skillnaden mellan attackerna i Madrid och London om nya attacker
55min 35sek: Lisa Karlsson om hur polisens terroristjakt gick fel
56min 18sek: Peter Clarke om den skjutne mannen som var oskyldig (hans namn sägs inte)
56min 54sek: Lisa Karlsson om terrorjakten
57min 10sek: Graham Foulkes
57min 25sek: Prata från programmakaren
57min 37sek: Graham Foulkes om bombarnas motiv
57min 49sek: Prata från programamakaren
58min 14sek: Arkivklipp: Video där terrordåden förklaras – gjord ledaren som sprängde sig i tunnelbanan
58min 47sek: Hans Brun, terrorforskare, om videon
58min 55sek: Prata från programmakaren, prestenterar Hans Brun
58min 59sek: Hans Brun, om vem självmordsbombaren var, välordnad britt som växt upp under bra förhållanden, med fru och barn
59min 37sek: Prata från programmakare
59min 47sek: Hans Brun
60min 17sek: Prata från programmakare
60min 30sek: Hans Brun, om att bombaren inte verkade extrem
60min 55sek: Hasina Patel
61min 05sek: Prata från programmakaren
61min 17sek: Hasina Patel, om arvet från sin självmordsbombade make (bakgrundsmusik börjar)
62min 34sek: Prata från programmakaren
62min 43sek: Hans Brun pratar om vad som hände med Storbritannien efter dåden, Tony Blairs nya politik
63min 20sek: Journalisten Lisa Karlsson om alla kameror som dykt upp i Storbritannien
63min 45sek: Graham Foulkes, pappa till dödade David (dramatisk bakgrundsmusik)
63min 52sek: Prata från programmakare
64min 03sek: Graham Foulkes om orättvisan i att hans son dödades
64min 38sek: Avslutning med programmakaren
65min 05sek: Tyst

lördag 3 februari 2018

Dödsmisshandeln av Riccardo Campogiani

Premiär: 1 februari 2018 (lyssna här)
Av: Hanna Frelin
Producent: Rosa Fernandez

Nära. Finstämt. 
Medverkande: Flera ur Riccardos familj (Rosa Campogiani, Riccardos åtta år äldre syster, mamma Marie, hans pappa ) Riccardos kompisar Alex och Rebecca (Rebecca blir ett viktigt vittne i rättegången eftersom hon känner både gärningsmännen och offren, tingsrättsdömde uppviglare "Ossian" (han friades senare i hovrätten för sin inblandning i misshandeln - hans uttalanden är inlästa av en skådespelare), DN-journalisten Ulrika By som bevakade händelserna, en boende på Kungsholmen som ser misshandeln
Klipp: Inläsningar av vad Riccardos nära vän Felippo sagt i förhör, förhöret under rättsförhandlingen med den drivande misshandlaren "Hugo" 
Längd: 1tim 2min
Liknande dokumentärer: Mordet på Therese Johansson Rojo av Hugo Lavett (2015)

Hösten 2007. Två dagar innan sin 17-årsdag sparkas Riccardo Campogiani ihjäl. Dödsmisshandeln sker utanför en fest på Kungsholmen i Stockholms innerstad. Det finns uppgifter om att gärningsmännen, som också är 16 år, hoppar på Riccardos huvud. Han dör av en hjärninfarkt. Anledningen till bråket var till synes trivial – svartsjuka gällande en tjej. Offret och gärningsmannen känner varandra ytligt. 


Dödsmisshandeln blir starten på uppropet "Bevara oss från gatuvåldet". Initiativtagare är Anton Abele som några år senare blir riksdagens yngste ledamot någonsin – som moderat. Han vinner även pris på MTV-galan för sitt engangemang mot våldet. 

Det är en fint ljudsatt dokumentär som kommer nära. Det känns som vi är en medlem i Riccardos familj och kompiskrets. Under festen när misshandeln sker så är det detaljerat återgivet vad som sker – hur det ser ut, vilka som är där, hur stämningen är. Intervjuade vännen Rebecca är väldigt bra. 

Även inläsningen som gäller "Hugo":s kompis Ossian är mycket bra. 

DN-journalisten Ulrika By är en utmärkt reporter som jag läst i över ett decennium (bland annat eftersom hon varit duktig på att skildra livet i mindre välmående förorter). I denna dokumentär tycker jag hennes insats blir hängande. Hon ger en kontext till misshandeln – att den blir så uppmärksammad för att det handlar om innerstadskids – men hennes utifrånperspektiv blir konstigt med tanke på att det är Riccardos anhöriga och nära vänner som bär berättelsen i övrigt. Hon låter kallhjärtad.