Om MC-krigen

Tänker bjuda producenterna på P3 Dokumentär på ett ämnestips. Det stora nordiska MC-kriget.

Tidigare i våras sköts nio (!) personer ihjäl i Texas i USA - närmare bestämt på parkeringen utanför restaurangen Twin Peaks i staden Waco. En stad ungefär lika stor som Linköping.

Det mesta tyder på att Bandidos lurade ett konkurrerande, mindre (men kaxigt) MC-gäng till platsen och avrättade dem med skott mot huvudena. I fullt dagsljus, bland vanligt folk. Polisen fanns i närheten och började peppra och fick död på några de med.

Sammanlagt 177 knuttar greps i en massarrestering som väckt mycket debatt i USA just nu. Domare satte borgen till 1 miljon dollar på dem så de cirka 150 som inte hade ett skit med saken att göra sitter just nu och ruttnar i olika häkten i Texas. Förberedande rättegångar drar igång nu i augusti.

Uppdatering 30 sep: Bra artikel om vad som hände.

Så MC-gängens era är på intet sätt över. I Sveriges mördas folk med kopplingar till MC-gäng stup i kvarten och jag minns när min uppväxtstad, Hjo vid Vättern, fick sitt eget MC-gäng. Helt plötsligt förvandlades normala familjeföräldrar till partyanimals som alltid drog på efterfest på gängets lokal. Berättelserna därifrån innehöll en hel del barnförbjudet.

Det stora kriget då? Det ägde rum 1994 till 1997. Bandidos försökte sticka upp, Hells Angels plockade ned dem. 12 döda, 96 skadade, enligt Wikipedia. Jag vet inte om ni minns men det är inte så ofta "privatpersoner" skjuter med stulna militära pansarvapnen i idylliska villakvarter. Men det hände då. Det för att demolera varandras klubbhus.

Och morden som ägde rum? Ja, det var hela skalan: knivdråp, minutiöst planerade nedskjutningar, bilbomber (där enda offret var en civil kvinna). Vissa personer försvann bara. Pyts väck! Aldrig setts igen - inte en benknota återfunnen.

Det blev snarare regel än undantag att det hittades skelett ifall klubbarna bytte klubblokal och övergav den gamla. Tänk att få gestalta den sekvensen: när bikers, med sin nysmörjda boots, gamla lädervästar, doften av nytappad fatöl i plastmuggar dansar loss till Sweet Home Alabama i sin klubblokal och alla vet att under golvet som de studsar på ligger en mördad konkurrent begravd. Som förmodligen hade familj...

Och Hells Angels-medlemmen Thomas Möller? Det är ingen ful grabb. För många av dem är inget vidare snygga. Korpulenta, ovårdade, skäggiga (sorry hipsters), gula tänder, you name it. Men Möller med sitt bakåtkammade mörka hår, isblå ögon, perfekt rakade kinder och fräscha solbränna.

Det finns också en intressant sidohistoria i detta som kan vara en darling men som jag ändå vill nämna. Den kanske mest kända bikern i Danmark mördas ju mitt under det första MC-kriget (det stora nordiska kallas ibland det andra MC-kriget) i Köpenhamn. Men inte av Bandidos utan av hans två kvinnor/systrar. Han har levt ut någon slags hedonistisk incestuös sexvåldsfantasi med dessa två kvinnor och behandlat dem så dåligt att de till slut brutalt mördad honom.

Detta är känt som det enda - eller ett av mycket få fall - där en person (de två älskarinnorna) döms för överlagt mord men helt slipper påföljd (enligt paragraf 85 i lagen). De har helt enkelt haft det så jävligt att det anses försvarbart att de till slut avrättar plågoanden. Han sköts med fyra skott, två i ansiktet, ett i hjärtat och ett i.... Ja, kuken så klart. De turades om att skjuta.

Jag ser framför mig en Kino in kopf baserad på motorcyklar som vrålar fram på landsvägarna, boots som gnisslar, de hårdbarkade Hells Angels-männen som pratar skånska, pandarvärnsrobotar som spränger meterstora hål i tegelfasader i Burlöv, den skånska landsbygdens rika fågelliv och fågelkvitter från de små söta liven i kontrast till den vrålande motorerna på Harley Davidsons. Tänk att få ljuillustrera när Bandidos boss tar på sig den skottsäkra västen och beger sig ned längs E4:an genom Småland och sen totalkraschar efter att han fegt skjutits ihjäl genom ett skott i ryggen. Och vad var det för fel på kompisens motorcykel egentligen? Varför avbröt han färden strax innan Bandidospresidenten sköts ned?

Vara medlem i MC-gäng - lika farligt som att bära på cancer, stod det i en tidningsartikel. Kanske skulle producenten använda sig av den liknelsen när det gäller ljudbilden. Tumören som växer sig stark, cellerna som tas över, sjukhuskorridoren som närmar sig, den allt mer sviktande hjärtrytmeb och den näst intill oundvikliga döden. Den långa, ensamma, absoluta, tvärsäkra, meningslösa, svarta döden. Slutet på allt gott.

Jag tror faktiskt många av dem vill prata om den tiden - ungefär som man ser de gamla krigsveteranerna från 2:a världskriget sitta å prata om specifika slag. Glasartad blick, komma till åren men med minnesbilderna inpräntade för evigt på näthinnan. Att få ställa den frågan till Thomas Möller från Hells Angels. "Vad gjorde du den där kvällen när den pansarbrytande granaten slog igenom klubblokalens vägg i Hasslarp?" Å sedan höra hans unika berättelse.

Skulle vilja att den som gör den kör mycket lösryckta citat också, lagt över musik och ljudillustrationer, som poesi. När själva grunden till deras livsstilsval gås igenom. Deras kodord. "En stat i staten", "redo att gå hur långt som helst", "tydlig hierarki", "en familj", "min bror", "lojalitet", "döden är bara början på något nytt".

Kanske kan "Blondie" berätta hur de där dödande knivhuggen i kropparna på Bullshit-medlemmarna kändes? Han skulle göra om det i dag, säger han. Han satt 11 år för det. Äsch, det går nog inte förstå hur han tänker. Det är irrationellt. Men känslan - att ta någons liv. Å korsklippa det mot "kodorden". Något i stil med Apacalypse hade varit schysst. Hade varit grymt. På tal om döden. I filmen spelas The Doors "This is the end"...