tisdag 7 augusti 2018

Skejtcoachen och förnedringsövningarna

Premiär: 2 augusti 2018 (lyssna här)
Av: Arvid Hallberg
Producent: Rosa Fernandez

Skejtare torteras av sin coach. 
Medverkande: Skejtaren "Jimmie" som blev offer för coachen, offret "Erik", föräldrar till offren, kommunens högste politiker, polisens utredare Andreas Stranke med flera.
Klipp: Från rättegången och nyheter
Längd: 1h 3min

Under flera år utsattes gymnasieungdomar för tortyrliknande övergrepp av deras skateboardcoach. De fick klä av sig, fick klädnypor satta på bröstvårtorna och tvingades ha påsar över huvudet samtidigt som den 38-årige coachen filmade dem.

De drömde om att bli skateboardproffs men utnyttjades av en märklig dubbelnatur. Kommunen i södra Sverige var, i början av 2017, på väg att belöna coachen för sina ungdomsinsatser när han avslöjades. Han själv hävdar att det handlade om förtroendeövningar, som var bra för ungdomarna, och det var meningen att de skulle vara "lite på gränsen".

I rätten dömdes han till sex års fängelse för grov misshandel och olaga tvång. Enligt polisens utredare som medverkar handlar det om ett brutalt maktspel. Man kan även ana de sexuella undertonerna, även om ingen i dokumentären säger det rakt ut.

Hela listan: Från bäst till sämst – alla dokumentärer

Dokumentären tar sig efter ett tag. När en av offren lägger ut texten om hur det kändes att bli utsatt, ungefär efter halva dokumentären, är det medryckande. Det är spännande när killarna till slut öppnar upp sig för varandra och hemligheten avslöjas. Ett förlösande ögonblick. "Jag kände mig fri", säger ett av offren. En ung skejtare.

Men bristerna är många. Jag är förvånad över att den getts ut när den känns så ofärdig. Pratan är hastigt inläst, det är inte mycket till ljudbild, klippningen är mekanisk utan några utrymmen för lyssnaren att känna efter. Ibland känns det till och med som att inandningarna är bortklippta – ett brott mot en kardinalregel inom radio.

Vi lär inte känna förövaren "Anders" alls. Bakgrundsinformation om offren är också tunn. Tyvärr är intervjuerna också av låg kvalitet. Den rätta kontakten saknas, det blir korthugget. Ibland funderar jag på om intervjusvaren är inlästa av en skådespelare, men jag utgår från att P3 skulle berättat det i så fall. Problemet är nog snarare att offren var väldigt unga och det var ett skamfyllt brott de blev utsatta för. Det är svårt att prata om.

Det är synd. För jag anar en gripande historia hos killarna som verkligen borde bli berättad. Och få rätt inramning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar