torsdag 22 november 2018

Fifa-skandalen

Premiär: 22 november 2018 (lyssna här)
Av: Emelie Zaar Ölander
Producent: Martin Marhlo

Spännande story.
Ospännande formuleringar. 
Medverkande: Aftonbladets sportjournalist Simon Bank, den grävande journalisten Andrew Jennings med flera
Klipp: Från Fifas invigning samtidigt som topparna grips, nyheter
Längd: 1h 11min
Liknande dokumentärer: Mutskandalen på Systembolaget av Moa Soltanian Magnusson (2018)

Till slut föll världens största idrottsförbund. Det internationella fotbollsförbundet Fifa kunde inte stå emot mutryktena och till slut satte FBI stopp för fusket. Det genom en mullvad som lät FBI få reda på exakt hur mutorna gick till.

I dokumentären dras gång på paralleller mellan maffian och Fifa. Fotbollstoppar lever lyxliv på mutpengar som betalas.

Läs mer: Hela listan: Från bäst till sämst – alla dokumentärer 

Det är en skön story. Det går inte att komma ifrån. Framförallt finns det en del roliga partier när mullvaden, Fifadelegaten Chuck Blazer, hamnar på kroken. För den som är fanatiskt intresserad av mutor eller fotboll kan det kanske vara värt tiden.

Men det är en väldigt pratig dokumentär. Det är i princip bara tre personer intervjuade, så det blir mycket tid över till reportern att prata. I bakgrunden ligger hela tiden deckarfilm-temamusik, som inte räddar situationen.

Intervjuade sportreportern Simon Bank (som av någon outgrundlig anledning är given rikligt med taltid) och producenten verkar ha smittat varandra med klyschigt språk. Det pratas om att Fifa "knockas" av en gryningsräd (går på knock är en vanlig sportformulering), att det är kallt utomhus medan det är varmt inne på NY-kontoret (tror inte ens den bilden funkat i skriven text), råttor som äter varandra (någon slags metafor för människor som bråkar), sedelbuntar som singlar ned (hm...), att Sepp Blatter attackerats av ett pengaregn (högst oklar syftning) folk som står under galgen (nej, de hotades inte av dödsstraff).

Den exekutive producenten, som är garanten för att någon tittar på materialet med friska ögon, är från Radiosporten. Detta har blivit en märklig blandning av P3 Dokumentär och ett studiosamtal med Simon Bank avsett för Radiosportenlyssnare.

Flyktingsmugglaren Heidari

Premiär: 8 november 2018 (lyssna här)
Av: Maria Hansson Trens
Producent: Rosa Fernandez

Vart är vi på väg?
Medverkande: Flyktingsmugglaren Amir Heidari som i dag lever på hemlig ort, Madelaine Seidlitz som är människorättsjurist på Amnesty, åklagaren Tomas Alstrand, Amir Heidaris son med flera
Klipp: Nyheter, tal från riksdagen när smugglingen diskuteras
Längd: 1h 7min
Liknande dokumentärerFlyktingbåtarna till Gotland på 1990-talet av Lisa Jensen Kidane (2016), Den stora flyktingströmmen på 90-talet av Anton Berg (2007)

P3 Dokumentär berättar historien om en av Sveriges största flyktingsmugglare någonsin. En enkel man som var övertygad om att han skulle hjälpa iranier och andra flyktingar att ta sig till Sverige. Han såg sig lite som ett helgon och hade inga problem att ställa upp i tidningen och berätta vilka olagligheter han höll på med.

Läs mer: Hela listan: Från bäst till sämst – alla dokumentärer 

Det är ett intressant ämne med tanke på hur het flyktingfrågan är. I dag har vi ett fort Europa där människor från bland annat Mellanöstern och Afrika desperat försöker ta sig in. Många vill till Sverige som gjort sig känt för att vara flyktingliberalt.

Amir Heidari har unik kunskap och förmåga att få folk att komma in. I ett fint parti i dokumentären berättar han om hur han förfalskade pass. Bra röst, bra närvaro.

Det är mer ett reportage med human touch än en fartfylld dokumentär om riks- eller världshändelser. Exakt vilken story som berättas är något oklart, jag känner inte av någon direkt konflikt eller ett drama. Vad hans son tillför är oklart. Likaså partiet där reportern Randi Mossige-Norheim ställer en polis mot väggen om hur Amir kom in i Iran när han utvisades. Ett halvsubtilt hyllningsporträtt till en flyktingsmugglare.