Skottdramat i Gävle

Premiär: 21 juni 2018 (lyssna här)
Av: Viktor Papini
Producent: Lars Truedsson

En bra story. Har flera vändningar.

Medverkande: Glenn Hillman, polis som åkte på skottdramat och såg förödelsen på länsstyrelsen, Lukas Pliakas, överläkare i Gävle som kände gärningsmannen Hüsnü Öner, legenden Kjell Hagman (Gävles svar på Dirty Harry) som tar upp jakten på mördaren Hüsnü, advokat Anitha Jabin som försökte hjälpa Hüsnü Öner, skottskadade Kerstin Lundgren som jobbade på länsrätten,
Klipp: Rikligt från Giorgios Logothetis SVT-dokumentär, bland annat med Björg och Hüsnü som får sitt barn omhändertaget, Börje Snygg om hur socialkontoret upptäckte brott i Hüsnü Öners bakgrund, journalisten Lotten Lövblads telefonintervju med Hüsnü Öner mitt under dramat, nyheter
Längd: 1h 3min

En man som fått sitt barn omhändertaget av socialen utkräver hämnd och skjuter fyra personer på länsstyrelsen i Gävle. Mannen, 51-årige Hüsnü Öner, har i flera år fajtats med myndigheterna om det barn som han hämtat hem från Grekland i en icke korrekt genomförd adoption.

Efter skottdramat i centrala Gävle tar sig mannen tillbaka till sin lägenhet och hotar att spränga hela hyreshuset i luften om han inte får barnet – som nu lever tillsammans med fosterföräldrar – hämtat. En av dem som jobbar för att få mannen oskadliggjord är Gävles egen Dirty Harry: Kjell Hagman.

Hela listan: Från bäst till sämst – alla dokumentärer

Vi kommer inte direkt nära Hüsnü Öners. Han beskrivs utifrån, från polisens perspektiv, via hans brottsregister. Varför det brister för honom vet vi inte riktigt. Vi vet inget om hans barndom eller psykiska grundtillstånd.

Men det blir ändå väldigt intressant mot slutet av dokumentären när vi får höra en lokaljournalists inspelade telefonintervju – medan dramat pågår. Vi får höra den i sin helhet och det är spännande. Hüsnü Öner låter förvånansvärt lugn för att nyss ha skjutit fyra personer, varav en dött.

En sak som lämnas helt därhän i dokumentären är på vilket sätt socialtjänsten bidrog till situationen. Enligt Arbetarbladet, en nyhetstidning i Gävle, fick socialkontoret kraftig kritik i den rättspsykiatriska undersökning som gjordes efter händelserna.

"Svensk byråkrati har visat upp en okänslig, kultursjälvgod och maktfullkomlig sida", skrev utredarna och menade att samhällets agerande fått Hüsnü Öner att "förlora självrespekten och känslan av människovärde, och att han successivt försatts i en vanmaktssituation, som underminerat hans psykiska hälsa".

Slutsatsen är inte förvånande. Tillsynsmyndigheter har kontinuerligt påvisat brister med rättssäkerhet och hur individer behandlas av socialtjänsten. I exempelvis Socialstyrelsens stora tillsynsrapport år 2009 ("Social tillsyn. Länsstyrelsernas iakttagelser 2008 och 2009") nämns brister i rättssäkerhet och individuellt inflytande först i sammanfattningen.

"En del av de brister som länsstyrelsernas uppmärksammat i tillsynen återkommer i samtliga verksamhetsområden. Hit hör brister i enskildas rättssäkerhet. Lagstiftningen tillämpas inte alltid korrekt. [...] Vidare har länsstyrelserna uppmärksammat brister i den enskildes rätt till inflytande och delaktighet i insatsernas genomförande." (sid 7)

I Justitieombudsmannens årliga rapport får socialtjänsten alltid kritik, som exempelvis i fallet år 2015/2016 när en kvinnas personliga integritet kränktes. Socialtjänsten fick en anonym anmälan om att ett barn for illa på grund av mamman.

Socialtjänstens handläggare tog med sig tre uniformerade poliser till hennes arbetsplats för att underrätta henne om den anonyma anmälan och få chansen att bestämma en tid för möte. Det inom den så kallade förhandsbedömningen som har extra stränga krav på respekt för personlig integritet.

JO skrev: "Besöket, som skedde oanmält och med uniformerade poliser, innebar en uppenbar kräkning av mammans integritet." (sid 377)