Av: Lotta Hoppu
Producent: Magnus Arvidsson
 |
| Gripande drama som format Sverige. |
Klipp: Från nyheter, journalfilmer från andra världskriget (bland annat när statsminister Per Albin Hansson motiverar varför Sverige inte ska delta i kriget), uppläst vittnesmål från en mamma som väljer att lämna ifrån sig sina barn.
Liknande dokumentärer: Baltutlämningen av Daniel Värjö (2009), Flyktingbåtarna till Gotland på 1990-talet av Lisa Jensen Kidane (2016)
Längd: 1h 11min
Det är Sveriges utrikesministers fru, Maja Sandler, som får idén att hjälpa Finland genom att barn i landet evakueras till Sverige. Det när andra världskriget rasar. Sammanlagt över 70 000 barn kommer från Finland till Sverige mellan år 1939 och 1945. Många tusen kommer aldrig att återvända, enligt P3 Dokumentärs hemsida.
Läs mer: Hela listan – alla dokumentärer från bäst till sämst
Detta är en långsam historia som går på djupet med personliga öden. De intervjuade berättar eftertänksamt och inlevelsefullt om sina strapatser. Det är ofta sorgligt. Uppbrotten mellan barnen och mödrarna (papporna är frånvarande i berättelserna) är tragiska.
Inledningsvis är berättelsen bredare, med många (väldigt fina) arkivklipp från journalfilmer som handlar om Finland och Sveriges roll i andra världskriget samt flyktingbarnens ankomst till Sverige. Men allteftersom blir den tätare, ännu mer personlig. När väl barnen kommer till Sverige och påbörjar sina nya liv blir det verkligt dramatiskt.
Barnens öden är tänkvärda. För åtminstone ett av barnen verkar det nya livet i Sverige vara betydligt värre än det gamla i Finland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar